I väntans tider

Jag bara väntar och väntar, varför ska det ta sådan tid det här med lägenheter? Jag väntar på att få reda på om jag får en lägehet jag varit och kollat på eller inte. Snart måste jag börja flyttpacka i vilket fall som helst. Så får jag inte den lägenheten blir det att bli liten och bo hos mamma och pappa igen. Ja, ekonomiskt är det positivt men socialt och psykologiskt känns det som en point of no return.
Funderar, väntar och  under tiden kollar på på Efter Tio och läser Maria Montazamis blogg.


                                   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0