Osamlad

                                                                                        
Sitter med en gapande
tom bokhylla framför mig och dess inehåll är tetris packat i flyttlådor. Hur kan det bli fyra flyttlådor av det lilla? Fyra flyttlådor och hur mycket skräp som helst. Allt detta skräp.
Jag undrar hur många lådor det kommer bli när jag är klar.
Sedan känner jag att packa ner grejer går väll an, men det är fan inte kul att packa upp. Upp och ner med grejer i och ur flyttlådor, känns som det är på modet i mitt liv. MEN jag har iallfall tak över huvudet och det är inte illa.

Idag såg jag en rolig cyklist. Det spöregnade och ändå stannade han och slösade sitt vatten genom att slänga det i sitt ansikte. Då skrattade jag för mig själv. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, har man ögonen öppna så finns det så mycket att se. Jag har genom min eminenta iaktagelse förmåga insett hur mycket missbrukare det finns i den här stan. Det är verkligen hemskt. Usch.

Teven står på här hemma och Andra Avenyn kör i skrivande stund "elak socialsekreterare"-kortet ikväll. Sarkastisk. Elak. LVU existerar inte och det "finns inga solklara fall". Alltid lika fin bild. Alltid. Sån ska jag bli. Sitta bakom ett skrivbord och rulla tummarna medans barn bli misshandlade i det där som kallas verkligenheten.
Jag kan inte riktigt samla mina tankar just nu. Jag är så fruktansvärt trött.
Imorgon ska jag på utflykt med barnen på jobbet. Jag ska vara extra insatt för att det bara är vikarier som inte känner barnen. Det kommer nog bli kul det. Hysteriskt om inte annat. Kontsigt nog har jag mest ångest för att stämpla alla busskort, det är ett hästjobb det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0