Mellan tio och sjuttio

                                                        

Dom har stängt av elen i min lägenhet. Efter ett något i sammanhanget överdimentionerat gråt breakdown åkte jag hem till mamma och pappa.
Nu hoppas jag att Göteborgs Energi tar sitt förnut till fånga, erkänner sitt misstag och ger mig strömmen åter så jag och mina kycklingfileér kan flytta hem imorgon dag.
Det är tråkigt att dom inte förstår hur beroende vi singlar i ensamhushåll är av våra tv-apparater.
Eller är det bara jag som har ett förhålland med Mr. Bildrör? Rätta mig om jag har fel.

Jag har dessutom och rent appropå märkt att jag mer och mer beteer mig underligt gammalt och kärringlikt.
Exempel; igår kväll, klockan halv tio låg jag och skulle sova (redan här ett utropstecken men jag går upp 05:00 så det är inte så odd som det låter) och blir mer och mer förbannad, jag jobbar liksom stegvis upp en ilska som närmast kommer att eskalera i att jag letar upp numret till störnings jouren, över att någon i mitt hus har "högljudd fest" en Tisdag, SÅ respektlöst!
Då inser jag att klockan inte ens slagit 22 än.